The High School Failures” av Francis P. O’Brien är en vetenskaplig publikation skriven i början av 1900-talet. Denna studie granskar skoluppgifter om elever som har misslyckats med akademiska ämnen på gymnasiet, med fokus på att identifiera orsakerna och konsekvenserna av detta misslyckande. Genom en noggrann analys av andelen misslyckanden i olika gymnasier syftar verket till att belysa utbildningssystemet och dess effektivitet när det gäller att stödja elevers framgångar. Inledningen ger en introduktion till relevansen av att studera misslyckanden på gymnasiet i tidsläget av utbildningsreformer och ökande offentliga investeringar i mellanstadiet. O’Brien belyser den ökande granskningen av skolprestationer samt den brådskande behovet av ansvarstagande inom gymnasieskolan, med tanke på de höga avgångstalen och misslyckandena bland eleverna. Han betonar vikten av att förstå sammanhanget och de faktorer som ligger bakom dessa misslyckanden, och understryker att de kan vara kopplade till en mängd systemmässiga och individuella aspekter inom utbildningssystemet. Kapitlet ger en översikt över forskningsomfånget, den undersökta populationen samt typerna av data som samlats in, vilket lägger grunden för en omfattande genomsökning av detta viktiga utbildningsfråge.